10.12.13

Oljeletning avslutas - för dålig kvalité





Spanska oljebolaget Repsol började borra efter olja i sundet mellan Lanzarote-Fuerteventura och Afrika i november 2014. Marocko gick i verket i samma ärende redan tidigare. Det var en högst kontroversiellt projekt. Örikets politiska ledning är emot, miljörörelsen är emot och även turistnäringen. Men det är Gran Canarias f.d. oppositionsledare, numera industri- energi- och turistminister José Manuel Soria, som drev det. 

Uppdatering  16.1.2015: Repsol meddelar att oljeletning avslutas 20.1. Fyndigheternas kvalité var för dålig.

Uppdatering 19.3.2014: Två oljeletarbolag har stängt sina borrhål i Marocko. Oljekvalitén var för dålig att utvinnas.



Uppdatering  16.1.2015: Det förväntade meddelande kom idag med innehållet som redan spekulerats om i media. Repsol har nått djupet på 3093 meter, av vilka 2211 meter i havsbotten. Man har investerat 190 miljoner dollar i projektet som räknades ha 15-20 % chans för exploatering. Man även hittade både olja och gas men kvalitén var så tunn och blandad med vatten att det lönar sig inte att satsa på den. Därför skall man stänga och försegla borrhålet och avsluta arbetet 20.1. Man skall inte heller försöka bårra i de två andra områden man har tillstånd till.

Den politiska ledningen på Kanarieöarna jublar. Men industriministern José Manuel Soria säger att detta är dyster besked för Kanarieöarna och Spanien. 

Här följer den text jag skrev i december 2013 med uppdateringarna:

Det finns stor dramatik i det hela. Stora pengar och sysselsättning o ena sidan och miljöpåverkan som hotar örikets viktigaste näring, turism, ligger här i konflikt. Spanjorerna har starka minnen om oljekatastrof. Aktuella oljefälten ligger bara 10-60 km från Kanariens kust.

Bild: Repsol



Tio års försening

Man var i startgroparna redan för tio år sedan.  Repsol fick tillstånd för att leta efter oljan här redan 2001 med ett kunglig dekret. Högsta domstolen stoppade dock den mest pga. bristfällig analys om miljökonsekvenserna. Repsol fick sitt tillstånd förnyad 2012. Nu har man lagt till miljöfrågorna.

Spanska regeringen har fått ny brådska efter att Marockos planer blivit kända. Där skall man börja leta efter oljekällor på havet redan innan året är ut.


Industriministern Soria anser att det vore idiotiskt att inte söka efter oljan i sundet när Marocko gör det också. Källorna lär vara de samma. Problemet som kan visa sig vara större än liten är att gränsdragningen i sundet är oklar. Ingen vet med säkerhet var gränsen ligger någonstans. Inget avtal finns om det. Inte heller hur man skulle dela eventuella oljerikedomarna. Men sannolikt är detta inget som minskar Spaniens brådska i saken.

Ekonomi och sysselsättning

Både ministern och Repsol lovar stor ekonomisk nytta till Kanarieöarna bara under prospekteringsperioden. Och ännu mer om olja eller gas hittas. Vilket båda starkt tror på. Minister Soria, som alltså har industri-, energi- och turismfrågorna i sin rotel, understryker att det verkligen behövs ett ben till att förbättra öarnas ensidiga ekonomi. Numera 30 procent av BNP på öarna kommer från turismen. Oljeproduktionen kunde öka industrins andel från futtiga fyra till nio procent av BNP kalkylerar regeringen.

Ministern José Manuel Soria, bild från Tv Canarias

Repsols styrelseordförande Antonio Brufau berättade i presskonferensen i Las Palmas den 14.11.2013 att företaget räknar med en produktion av 11 000 fat olja per dag under 20 år på området. Det skulle fylla tio procent av Spaniens oljebehov. 

Kanarieöarna skulle kunna få 3 000 – 5 000 arbetsplatser som direkt följd av detta. Hela projektets sysselsättning skulle bli 50 000 arbetsplatser.

Redan under prospektering skulle man investera i Kanarieöarna
2 700 miljoner euro. Under hela oljeproduktionen skulle det bli sammanlagt 9 000 miljoner euro. I första skedet tänker man borra tre brunnar. De första brunnarna skall ligga 50 km från Lanzarotes kust. Man skall borra ända ned till 3 500 meter, havsdjupet är mellan 850 och 1 000 meter. Det finns under avsedda området nio block att borra i.

Hamnen i Las Palmas är redan viktig som servicepunkt för oljeindustrin

Under prospekteringen vill man bygga baser både i Lanzarote och i Fuerteventura, vilket innebär investeringar på närmare 40 miljoner euro.

Inget intresse för pengar

Både på Fuerteventura och Lanzarote har de högsta myndigheterna bryskt nobbat erbjudandet. Orföranden på lokalstyret Mario Gabrera och Pedro San Ginés har sagt nej tack. Gabrera kallade det hela för utpressning.  Ginés in sin del stämplade Repsols ordförande och minister Soria som lögnare, som grovt överdriver nyttan. Av de tiotals miljoner som Brufaus lovat för investering av basen bara fyra miljoner kommer till de lokala, vilket framgår av Repsol egna dokument, hävdar Ginés.

Samtidigt med Repsols presskonferens i Las Palmas var premiärministern av örikets självstyre (president del gobierno) Paulino Riveiro i Bryssel. Han träffade där EU- ledningen för att vädja deras stöd för att stoppa oljeprojektet.



Riveiro har upprepade gånger tillbakavisat oljeprojekten som kortsiktiga. Han hänvisar till Nigeria, Ekvators Guinea, Venezuela och Mexiko där oljerikedomarna inte gett något välfärd till folket.

Oljeproduktionen har en början och slutet. Men inget bestående, brukar Riveiro säga. Han menar, att Kanarieöarna har goda förutsättningar att producera varaktigt miljövänlig energi av sol, vind och vågorna. Det gör man redan och det har framtiden för sig, hävdar Riveiro.

Paulino Riveiro, bild från Tv Canarias
  
Han anser att spanska regeringen försöker utöva kolonistyre i Kanarieöarna. Han menar, motsatsen till vad industriminister Soria påstår, att det mesta av eventuella oljepengarna går till statskassan istället för nytta till öarna.

Motståndarnas argumentartilleri

Motståndarna till oljeprojektet har massiv förråd av argument. Den första gäller hotet till turistnäringen. Spanjorerna har i färskt minne oljekatastrofen på Galiciens kust hösten 2003 då oljetankern Prestige havererade. Det rann ut 50 000 ton råolja som spred sig på en sträcka av 900 km på stränderna. Det är Spaniens svåraste oljekatastrof. Värdet på skadorna har uppskattats till 4 000 miljoner euro.
   


Det behövs inte så mycket fantasi att gissa hur det skulle gå om oljeborrningen skulle haverera utanför Lanzarotes och Fuerteventuras solkuster. Turistnäringen vill slippa allt som heter oljeprojekt bara för att turismen är så lätt påverkad av olika sortens imageproblem.

Eventuella oljeutsläpp är särskild alvarlig för Lanzarote. Där filtreras 75 procent av färskvatten från havet. Man har reserver för färskvatten bara för två-tre dagar.

Repsol som naturvän

Repsol anser att dess planer inte har några miljörisker alls. Man har dubbla och tredubbla säkerhetsanordningar, påpekade Repsols styrelseordförande i sin presskonferens. Han hänvisade också till de goda erfarenheter som finns om turismens och oljeproduktionens samexistens bl.a. i Norge, Malibu i USA, Rio de Janeiro samt i Tarragona i Spanien.

Bild: Repsol

Repsols konsekvensanalys på ett tusen sidor var ute på remiss och offentlig tillsyn under 45 dygn från början av augusti.  Slutgiltiga tillståndet hänger delvis på den. Men man hade gjort det ytterst besvärligt att yttra om den. Det var inte tillåtet att ta kopior av dokumentet.  Den var heller inte tillgänglig via internet. Rapporten var till läsning bara på ett statligt kontor i Las Palmas under fem timmar per dag i tjänstetid – före siestan.

Självstyreförvaltningens dom

Självstyrets remissvar är också förkrossande.  Man anser att konsekvensrapporten är mycket bristfälligt och kräver mer och noggrannare analyser om miljöpåverkan.  Pga. bristerna är det omöjligt att dra några slutsatser alls vad oljeborrningen kunde få för konsekvenser för miljön, menar självstyret.

Självstyret har gjort klart att den kommer att göra allt som lagen tillåter för att stoppa oljeprojektet.  Bl.a. överväger man nu att gå till rätten pga. de metoder som Repsol avser att använda i oljeletning. Man vill bl.a. pumpa vatten in i borrhålen för att öka hydrauliskt tryck i dem. Denna metod har använts på markytan men aldrig tidigare i havet. Självstyret är rädd för att detta kan förorsaka markglidningar vilket kan ge upphov till svåra jordskakningar. Detta vill man stoppa.

Bild: Repsol

Även folket på öarna är emot oljeprojektet. En färsk undersökning publicerad i december som självstyreförvaltning beställt av Focus Investigatíon visar att 62 proc. av öborna är emot oljeborrningarna. De flesta motståndare bor på Lanzarote och Fuerteventura och det flesta som är för bor på Teneriffa. Idustriminister Soria är är kanske bekymrad över att en tredjedel av de som brukar rösta på hans parti PP är också motståndare.

Miljörörelsen protesterar

Miljörörelsen har i sina yttranden varit mycket negativ på flera grunder. En del av dessa beskrivs ovan. Dessutom hävdar man att nyttan av oljeproduktionen skulle gå för det mesta till utlands. Repsols ägs till 42 procent av utländska intressenter. Repsol har heller inga egna raffinaderier. Enligt spansk lag skall inkomsterna från oljeproduktion gå till producenterna. Kanarieöarna skulle få bara eventuella skador att bära samt små inkomster i form av hamnavgifter. 

Borrning skulle ske mycket djupt ända till 3 500 meter. Vid eventuella haverier skulle det bli riktigt svårt att stoppa utsläpp.



Fisket skulle sannolikt drabbas svårt av oljeproduktionen.

Oklarheten i gränsdragning kunde i värsta fall leda till militära sammandrabbningar om man inte kan samsas om oljerättigheterna, hävdas det.


Marocko och Västsahara

Marockos turistminister besökte Gran Canaria i höst. Då lovade han att det inte blir någon oljeborrning på deras kuster om den hotar miljön. Dessutom har man inga planer än att borra olja. Nu gäller det bara att leta efter källorna.

Bild: Wikipedia

En del av Marockos oljefält finns på omtvistad mark i Väst-Sahara. Västsahara är Spaniens f.d. protektorat, men numera är det Marocko som har det mesta av området under sin kontroll. En liten del har frihetsrörelsen Polisario under sitt styre. Polisario strider för självständighet för hela Väst-Sahara.

Bild: Wikipedia


Västsahara är Afrikas längst varande tvisteområde. Frågan har behandlats på högsta möjliga nivå. Marocko anser att området tillhör traditionellt till den, men Internationella Domstolen i Hag kom redan 1975 i slutsatsen att det finns inget stöd för detta påstående. Även FN och Organisationen för Afrikansk enhet (OAU), sedermera Den Afrikanska Unionen, anser att det borde anordnas folkomröstning om detta. Marocko och Polisario har inte kunnat enas om vad folkomröstningen skulle gälla, självstyre eller självständighet.

Kampanjen för Kanarieöarna

I början av december 2013 publicerades en deklaration som har som mål att stoppa oljeprojektet. Internetsidan www.savecanarias.org har redan under en period samlat stöd för detta. I Madrid samlades alltså i början av december en större grupp för att publicera deklarationen mot oljeprojektet. Det finns cirka halv hundra aktörer bakom den; miljöorganisationer, vetenskapliga institutioner, politiska partier, socialgrupper, samt representanter från alla öarnas förvaltningar.

Bild från Tv Canarias


Man vill också påverka spanska regeringen att utöva påtryckning på Marocko att den skulle följa försiktighet och goda miljöråd i sina oljeaktiviteter.


Nordiska turistorganisationer agerar

Nordiska organisationer som samlar företag som arrangerar resor till Kanarieöarna har också reagerat på oljeprojektet på begäran av Lanzarote. Man har behandlat frågan i juni i ett möte i Stockholm sam i augusti i Helsingfors. Danska, norska och svenska turistorganisationer bekräftar till canarieposten.no att de har skickat brev till spanska myndigheter om detta. Finska organisationer canarieposten.no har kanske inte kontaktat.


Dessa nordiska organisationer har inte tagit ställning mot själva oljeprojektet men har framfört sina bekymmer angående eventuella skador den kan förorsaka till turistnäringen.

Man har även fått svar. Turistministern Soria har yttrat sin vilja att träffa organisationer och förklara vad oljeprojektet innebär berättar canarieposten.no.

Bild från Tv Canarias

Det finns dock redan en aktör som dragit sina slutsatser. Tyska oljebolaget RWE var med i Rapsols grupp som ville leta efter oljan, men har nu dragit sig ur. RWE anmälde detta i september utan att ge någon orsak. Självstyret drar sina egna slutsatser i pressmeddelandet där man skriver att detta har skett pga. ”imagoskäl”.

Tyskarna är efter britter den största turistgruppen på Kanarieöarna.

Marockos fyndigheter kan avgöra

Uppdatering 11.1.2014: I mötet mellan Spaniens premiärminister Mariano Rajoy och Gran Canarias Paulino Rivero kom det fram att Spanska regeringen avser följa vilka resultat Marockos oljeletning får på de områden där Repsol också skulle provborra. Om Marocko inte får fram någon olja är det sannolikt att Repsol inte ens försöker. Eventuell provborrning har nu i alla fall flyttats från maj till augusti-september, säger Rajoy.

Marockos första provborrning c. 500 km norr om Lanzarote gav inte önskad resultat. Nu skall man försöka igen närmare de kanariska fälten i början av året. 

Uppdatering 19.3.2013: Två företag som letade olja på Marockos område har stängt sina borrhål. Den olja som hittades var för dålig kvalité för att utvinnas. Cairn Energy och Genel Energy sökte olja cirka tio mil från Fuerteventura på oljefeltet Juby Martin 1. Man borrade ned till 3711 meters djup. Båda företag informerar att de har stängt sina borrhål och slutat leta efter mer. Det finns andra företag som har koncession att leta på andra områden.

Bara La Palma klarar sig vid "blow out"

Uppdatering 22.1.204. Öregeringen (Gobierno) har publicerat en utredning i fyra delar om konsekvenserna om det händer en likadan okontrollerad oljeläckage, blow out, som det hände på Mexikanska bukten 20.4.2010 på Shells plattform och som skakade hela världen.

Utredningen har gjorts av professorn och oceanografen på Las Palmas Universitet Antonio Gonzáles. Den visar att oljeläckaget påverkas av de  rådande mest nordostliga vindar, havsströmmar och tidvattens rörelser. Dessutom havsströmmar från Afrika böjer mot väst söder om Lanzarote. En särskild risk är att man borrar på 1500 meters djup och läckage där är ytterst svårt att hantera vilket kunde konstateras också på Mexikanska bukten. 

En eventuell onkontrollerad läckage skulle naturligtvis ge mest skador på de närmasta öarna Lanzarote och i synnerhet Fuerteventura. Men även Gran Canarias södra kust har 30-40 procents risk och norra kusten med Las Canteras 10-20 procents risk. Olje kan hamna även på Teneriffa, La Gomera och El Hierro, men La Palma är utanför riskzonen.

                                          Bild: Repsol

Även för Afrikas västkust skulle läckagen vara katastrof.

Allt detta bekräftas även Repsols egen konsekvensanalys som den publicerade i somras. Riskkartan här är från Repsols rapport. 

Över 40 000 har protesterat oljeprojektet via savecanarias.org . Vill du ta ställning i frågan? Klicka på länken här:


De viktigaste källorna till denna text:


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tiedätkö lisää? Kerro! Haluatko lisätietoa? Kysy!
Vet du mer? Berätta! Vill du veta mer? Fråga!