28.12.11


Lord Nelsons förlorade höger arm


Barken Lord Nelson seglade upp på horisonten vid sydliga Gran Canaria en stund innan soluppgången 27.12.2011. Fartyget, eller dess namn, anknyter sig till en spännande del av Kanarieöarnas historia. Det gäller vice-amiral Horatio Nelsons bittraste krigsförlust och dessutom förlorade han sin högra arm. Men även själva fartyget Lord Nelson är värd uppmärksamhet.


Nya Lord Nelson bilder 1.3.2012 i slutet av texten



 Jag börjar med fartyget, som seglade upp på horisonten när jag var på min sedvanliga morgonpromenad. Först var den alltför lång borta att de skulle löna sig att fotografera. Men den kom allt närmare och då kunde jag börja ta bilder. Tyvärr stannade den dock ute på havet hela den knappa timmen som den seglade i vår horisont.

Tillbaka i vår bostad öppnade jag en websida som jag använder ofta hemma i Finland när jag vill kolla fartygstrafiken vid min stuga
Stor var min förvåning och glädje när det visade sig att det här segelfartyget hette Lord Nelson.
 Det var bara dagen innan som jag läst om vice-amiral Nelsons katastrofala äventyr utanför Santa Cruz dela Tenerife i en bok skriven på 1953, Yrjö Kokko: Hyvän tahdon saaret  (Den goda viljans öar). Där i kapitel om ”Kanaria och England” ger han en fin beskrivning vad begreppet ”Den goda viljans öar” kan ha betytt under historiens gång. Det gäller just lord Nelsons öde.
Goda viljans fartyg
Efter att googlat lite kommer jag på att det här fartyget är också viktig goda viljans aktör. Det är brittisk stiftelse som låtit specialbygga den (och ett annat segelfartyg till) för att ungdomar med olika handikapp eller svår sjukdom kan kommat ut och segla på världshav på samma sätt som friska ungdomar.
Det finns yrkesfolk på fartygen som tar hand om navigeringen och annat som kräver yrkeskunnandet. Därtill finns det 40 ungdomar till som jobbar med det de kan.
Redan över 24 000 har seglat med, de största enskilda grupperna är synskadade (1350) och hjärnskadade (1320).
Du kan läsa mera om detta på stiftelsens hemsida

Från dessa sidor kan du kolla också barken Lord Nelsons viktigaste siffror, längd, segelstorlek osv. och att den går utan segel med motorn på max. åtta knop och med segel tio knop.
I marinetraffic.com ser jag att fartygets senaste hamn är Porto, att det sannolikt ankrat utanför södra Tenerife natten innan och att den är på väg till Las Palmas. Där hittar jag den senare under dagen i marinetraffic.com i kajen på Puerto dela Luz.

Slaget i Santa Cruz de Tenerife
Nu tillbaka i historien ett par århundraden.
Kriget mellan Spanien, Frankrike och Britannien är i gång, året är 1797. Ung sjöofficerare Horatio Nelson, 39, har blivit nationell hjälte efter slaget i Cadiz där han spelade avgörande roll. Han blir vice-amiral och seglar mot Teneriffa där några franska fartyg lär finnas. Han är säker på lätt byte.
Innan första attack ger Nelson ett ultimatum: kapitulera eller allt kommer att förstöras! Han ger en halvtimme tid att svara.
Men på Tenerife har man fått veta vad som hänt i Cadiz och förberett sig på en attack även om man har ont om soldater och krigsmaterial.
Britterna gör sin första attack natten till 20.7.1797. Den går dock åt pipan eftersom fartygen inte kan komma tillräckligt nära kusten för att ge eldstöd åt de landstigande roddbåtar. Så berättar
http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Santa_Cruz_de_Tenerife_(1797)
Den finske författaren Yrjö Kokko ger lite mer färgglad bild om det. Han berättar (efter att läst spanska dokument i ämnet) att britter lyckades kapa åt sig under natten ett franskt fartyg men det visade sig ha väsentligt mindre värdefull last än väntad.

Britterna försökte en ny attack bakom ryggen på försvararna men det misslyckas också delvis därför att britterna inte hittar till rätt strand i mörkret.
I nästa attack 24.7.1797 vill Nelson själv gå i täten i landstigning. Tapper som han är svävar han svärd över huvudet och då kommer en granatsplitter flygande och slår hans höger arm itu. Han blöder som en gris och tas tillbaka till kommandeskeppet HMS Theseus (det finns fartyg närmare men dit vill inte Nelson eftersom han inte vill sänka moralen av trupperna vilket kunde bli följden av detta).
Nelson wounded during the battle of Santa Cruz de Tenerife; 1806 painting byRichard Westall (Wikipedia)
- Läkaren, jag vill bli av med detta onödiga köttstump, säger Nelson till väntande fälskare. Armen amputeras och stumpen kastas i havet. Enligt Wikipedia mot hans vilja, han skulle gärna haft den som minne av slaget. Medan Yrjö Kokko skriver att det var Nelson själv som ville att den kastas i havet ”där mina vapenbröder redan fått sina gravar”.


Uppdatering 2.1.2010:
Amiral Nelsons högra arm har sedermera blivit mycket mytomspunnen. Runtom i världen finns bl.a. ett antal engelska pubar som heter "Lord Nelsons lost arm" och enligt rykten har man hittat den saknade kroppsdelen lite varstans. Det senaste "fyndet" publicerades samma dag, 28.12.2011, som min text.


Enligt artikeln i Teneriffa- tidningen Diario de los Avisos "Dykaren som höll på att rensa sjöväxter i närheten av Granadillas hamnbygge utanför San Andres kust stötte på någonting hårt som han först trodde vara en sten, men som visade sig vara en låda. Efter att rensat lådan kunde man se att den var dekorerad med sigill av Hans Majestets Brittiska Flotta. I lådan fanns väl bevarade ben av en arm som hörde till en man i medelåldern. Kavajärmens tyg hade försvunnit men gyllene broderiet visade att armen hade tillhört till en sjöofficerare av hög rang, sannolikt en amiral. Efter undersökning konstaterade man att det var amiral Horatio Nelsons arm."
Så skriver tidningen på sin sista sida, här i något förkortad version.
                                                         Foto: Gracia Penttinen
Närmare text- och bildanalys ger dock, tråkigt nog, i handen att den här artikeln ingår i den kategorin som i Norden brukar publiceras i första april. 


Tillbaka till verifierad historia:
Tidningen The Independent skriver samma dag, 28.12.2011, en gedigen artikel om nypublicerade dokument om lord Nelson. Artikeln som flera brittiska tidningar citerar dokumenterar att amiral Nelson var tillbaka på kommandobryggan bara 30 minuter efter amputeringen av armen. Vilket bevittnar om hög yrkesskicklighet hos brittiska flottans läkare, menar The Independent.  

Gentlemen gör fred 
Efter hårda strider ger britterna upp kampen, men vill ha ärliga villkor för sin reträtt. Man får ta med sig krigsmaterial, men man måste skriva under avtal där man lovar i fortsättningen inte angripa Kanarieöarna mer. Avtalet är grunden till öarnas status senare under olika orostider. Till exempel under andra världskriget kunde jänkar, britter och tyskar gå öppet på samma gata på öarna.

Yrjö Kokko skriver att Tenerifes kommendör, generallöjtnanten Antonio Gutiérrez de Otero y Santayana, bjöd redan dagen efter slaget fiendestyrkans ledning på middag. Trupperna togs väl hand om på alla sätt, man bl.a. hjälpte sårade och gav livsmedel. För hemresan fick Nelson två fartyg från Tenerife eftersom han hade förlorat så många i slaget.
Till processen hör en högaktningsfull brevväxling fältherrarna emellan som finns bevarad i Spanska armémuseum i Toledo.

Hjältarnas olika öden

Slaget i Tenerife kom Nelson ihåg som den värsta helvete han någonsin upplevt. Spanjorerna förlorade 28 män som döda och 40 som sårade, medan britternas förluster var 250 män döda och 128 sårade samt flera fartyg. Ändå fick Nelson hjältens mottagning hemma och nya hjältedåd hägrade, bl.a. Slaget i Trafalgar.
                                                                                                                                                      
                                                                        
Hans minnesmärke står än idag på himmelshög pelare på Trafalgar Square London. Foto: Wikipedia

                                                                               
För brittiska män har han varit en  förebild och idol under århundraden. Men utanför Britannien är det annorlunda. Kopian på Trafalgar- statyn i Dublin sprängdes redan någon gång på 50 - 60-talet. Jag träffade själv 1967 en som försökt det samma men misslyckats (lucköppningen från pelaren in till statyn var så trång att han fastnade i den och polisen tog fast honom med sina kompanjoner). Om de som lyckades sa han: ”De var ingen av oss”. Han hörde till partiet Sinn Fein, politiska grenen av IRA.
Däremot han som på ett avgörande sätt påverkat i Kanarieöarnas fredliga status, generallöjtnanten Gutiérrez, har mer eller mindre glömts bort. Författaren Yrjö Kokko försökte på 50-talet hitta hans minnesmärke utan att lyckats. Wikipedia har hittat en. Den är dock ganska anspråkslös.
Samtiden lär inte ha uppskattat honom värst mycket. Ändå agerade han enligt kanariska traditioner, men kanske det var just det som var fel. Urbefolkningen här var lika humana med sina fiender. Efter att slagit ned de första som försökte erövra öarna hjälpte man dem vänligt tillbaka från branta och farliga bergen till sina fartyg, tog hand om dem så länge de var på öarna. Tills spanjorerna kom igen med tillräckligt starka trupper och tvingade kanarierna, guanchos, under sitt våld. Blodigt.


Torsdag 1.3.2012 kl 7.25
Jag skulle precis ta en bild med Lord i horisonten innan soluppgången - mens tryckte på knappen poppade solen upp i bilden.

Ja visst är det Lord Nelson igen på Canaria- runda skall segla till Las Palmas, enligt marintraffic.com.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tiedätkö lisää? Kerro! Haluatko lisätietoa? Kysy!
Vet du mer? Berätta! Vill du veta mer? Fråga!