Det råder ingen brist på biluthyrare på Gran Canaria. Men det lönar sig att kolla vad man betalar för. Att parkera kan också vara ett äventyr med lyckligt slut. Dessutom får jag träffa en språkgeni och handlar mat där lokalbefolkning gör det billigare.
(Uppdaterad 13.1.2014)
Tämä juttu suomeksi:
http://tapanim.blogspot.com.es/2010/01/auton-vuokraaminen-garn-kanarialla.html#more
Lördag 5.12.
Jag väntar på min Väninnas ankomst med Norwegian direktflyg DY3902 från Stockholm. Enligt spanska luftfartmyndighetens sida http://www.aena.es/ håller flyget sin tidtabell trots att den har motvind som så ofta. Vindriktningen kan jag se över balkongräcket. Den är som oftast syd - östlig från Afrika.
Jag hämtade bilen i morse från hyrfirman Autos Victoria knappt ett hundra meter från min dörr i Shopping Centret i San Agustín. Där finns minst fem olika biluthyrare, men ingen som jag frågar vill i förhand lova en liten bil för bara en dag under helgen. Alla väntar på att hyra ut för minst två dagar. Men jag har tur. Victoria har på lördagsmorgonen en ledig Fiat Punto som körs för mig från deras kontor i Playa del Inglés.
Billig bil vill jag ha därför att den skall vara billigare än taxi från flygplatsen, vilket kostar med dricks 35€.
Språkgeni?
Besöket på Victoria blev såtillvida glad överraskning att den helsvarta säljaren svarade på min engelska på bra svenska. Sedermera fick jag höra honom prata ännu bättre tyska. Spanska och engelska kom flytande också självklart.
Efteråt när vi pratar om det berättar han, Roger, att han har vuxit upp i Norge, pratat engelska och franska med sin pappa från Mauritius, norska och engelska med mamman som tog honom till Spanien där han lärde sig spanska. Italienska kom i förbifarten, den är ju så nära spanskan. Svenska hade han lärt sig från jobbarkompisar nån gång.
När han skulle välja främmande språk i skolan tog han tyskan eftersom det var nytt språk för honom då. Nu är han gift med en tyska och pratar det språket nästan bäst av alla, säger han.
- Det hör man, säger Roger och lyfter handen vid örat. – I går var en fransman här, som talade alldeles perfekt engelska ( mycket ovanligt för en fransman förresten) men jag hörde att han var fransman och svarade på franska. Han var helt paff, berättar Roger nöjd.
Detta med språk är uppenbarligen en gimmick för honom. – Terve! Ropar han ofta efter mig numera. Fast finska pratar han inte.
Han är trevlig och uppskattad prick denna Roger, framför allt bland kvinnorna som kommer förbi och vill bli fotograferade tillsammans med honom.
Uppdatering 18.11.2018 Roger hade i vintrarna 2014-2015 sin egen biluthyrningsfirma, Ronjas, också i Shopping Center San Agustín. Men den har senare blivit stängd..
Konstig prispolitik
De fem biluthyrarna vid Shopping Centret har alla sin egen prispolitik och en del har tillsynes förmånliga rabatter, som med närmare betraktelse visar sig vara minst lika dyra som grannarnas. Den mest besynnerliga prissystem har den som visar ut de billigaste priserna, 16€ för billigaste bilen. Men den prisen innehåller bara obligatoriska försäkringar. Med full försäkring blir det dock plötsligt 40€.
Victorias Punto hade som startpris 25€, men när jag frågade om priset var det 30€. Roger hade utan att fråga räknat in fullförsäkring och skatterna. Det är ju också klokast att ha full försäkring för även en mindre skrapa kan bli dyrare än de fem euro extra.
Kolla noga hur dy hyr
Uppdatering 13.1.2014. Efter egna och andras delvis bitra erfarenheter denna tillägg. Det ser ut att vara minst två gummiparagrafer hos vissa biluthyrare: försäkring och tanking.
När man jämför olika firmors villkor kan en "fullförsäkring" variera i pris mellan 5-15€ per dygn. Men oklart blir vad dessa täcker för. Finns det självrisk? Är bilglasskador med eller bilstöld? Inte alltid. För att täcka personskador hos de som är i egen bil får man ofta ta extra försäkring, 2-5€/person/dygn. Men då kan det vara värt att kolla om ens egen reseförsäkring täcker dessa och vad täcker den försäkring som följer kontokortet. Reseförsäkring är förresten absolut bra investering även på kortare utlandsresor.
De viktigaste bilförsäkringen är kasko, Collision Damage Walwe (CDW) och stöldförsäkring Loss Damage Walwe (LDW) samt ansvarsförsäkring (TPI). Ansvar och personskada kan alltså ingå i din reseförsäkring.
Ännu konstigare är det hur uthyraren vill ha tanken fylld. Vissa vill att du kommer tillbaka med tom tank, hur det nu kunde vara möjligt. Då räknar man efter bilens tekniska uppgifter hur mycket bränsle det ryms i tanken. Man tar inte hänsyn hur mycket det kanske redan finns i tanken. Literpriset kan också vara mycket högre än hos macken.
En gång kom jag till att tanka väsentligt mer in tanken än det var vid starten. Det kompenserades inte.
- Det jämnar ut nästa gång, sa uthyraren, som inte var Roger.
Vissa firmor vill också ta extra avgift om du betalar med kontantkort.
Det gäller alltså ta reda på vad man egentligen skall betala för bilen utöver det som visas i reklam. Om du inte får det hela uträknat gå runt hörnan till nästa firma. Som tur det ör det vimlas med biluthyrare på Gran Canaria. Jämför först, hyr sedan. Researrangörernas och internationella firmornas priser brukar vara de högsta.
Dessa två har jag sett goda refenser för, där får man helförsäkring utan självrisk och man hämtar och lämnar bilen fulltankad:
https://www.autoreisen.com
http://www.pluscar-grancanaria.com/booking.php?lang=en
Nu tillbaka till orginaltexten:
Att parkera på flygplatsen
För ett år sedan åkte jag som medresenär till flygplatsen. Nu följde jag efter andra som körde in, men de körde ned under P-platsen istället för den platån som jag sett tidigare. För sent ser jag ingången till bottenvåningen och får köra ärevarvet för att hitta rätt. Då kommer jag till den bekanta bommen från för ett år sedan och kör in. Tar en lapp från automaten och efter parkeringen undrar över hur måtte detta skall betalas.
Jag ser en grupp som lastar sin bil. Norrmannen där säger att jag skall gå till automaterna och betala i förväg en kvart. Om det inte räcker skulle jag tillbaka och betala mer. På automaten är knappen där det står INFO och jag ringer på för att höra hur mycket jag skall betala. Kvinnliga rösten säger sig att förstå lite engelska men det hjälper föga. Till slut kommenderar hon:
- Come here!
Jag undrar vart jag skulle, men hon svarar inte mer. Då bestämmer jag ge tid för betalningsrutinerna. Min Väninna kanske redan ängsligt väntar på mig.
Så bra var det inte. Jag får vänta en halvtimme eller mer innan hon kommer med sina resväskor som haft ovanligt lång tid att komma från planet till ankomsthallen.
När vi tar hissen upp kommer vi nästan direkt till P-porten och betalstationen. Jag betalar genom luckan och därinne sitter en yngre man och kvinna som ser ut att ha rysligt roligt tillsammans. P-avgiften är bara några tiotal cents. Jämfört med rövarpriserna på Helsingfors – Vanda flygstation är det jättebilligt.
Billigare mat i Bellavista
Efter hemkomsten bestämmer vi att använda bilen för att åka till de billigare matbutikerna som ligger utanför egentliga turistområden i Playa del Inglés. De ligger på området Bellavista utanför den dubbelfiliga snabbvägen som leder till Maspalomas. Bäst ser man skylterna till Hyper Dino, men Mercadona och Eurospar är billigare och mer i mitt smak. Dessutom har de bra urval både färska och torra matvaror. Man kan komma in i dem från två parallella gator, Calle de Galdar och Partera Leonorita. Båda butiker har också sina gratis P-garage under butiken vid Leonorita.
I Mercandona köper vi kärran full med basmatvaror, lite vin också, slutnotan blir 75€. Jag har fått betala lika mycket för mindre i S-Market utanför Borgå i Finland och sak samma gäller säkert inköpet i Stockholm fast där köper jag aldrig lika stora mängder eftersom jag har ingen bil där.
Trevliga P-böter
Under de ett par timmar som hyrbilen stod i morse utanför vår apartementos hade det kommit ett litet maskinskrivet kvitto, en blåvit lapp med text i och ett litet kuvert också. Jag hade inte haft tid att kolla vad dessa lappar och kuvert var för några men gissade till att P-böterna skulle väl överskrida taxipriset från flygplatsen, banne mig. Bilen stod innanför blåa streck längs gatan men ingen annan bil hade någon P-kvitto i fönstret så jag hade räknat att det var fri parkering där.
I butiken stöter jag på Helena Martiskainen, som har massage mottagning på Hotell Green Field och hennes man, taxichaffören Juan Manuel Santana Santana. Jag frågar Helena vad dessa blåa markeringar står för och hon bekräftar min aning: de är betalplatser. Men det går bra att betala i efterhand. Det är därför jag fått kuverten. Man skall betala i automaten, stoppa kvitton i kuverten och det hela stoppas sedan i luckan i automaten.
Hennes man inflikar att egentligen är det inte så noga ens att betala heller. Bara man inte låter bli att betala flera P-påminnelser, då kan det bli böter.
Jag lämnar bilen tillbaka till Roger på kvällen, men glömmer P-lapparna i bilen. Laglydig som jag är går jag på morgonen till honom att berättar vad som hänt. På alla biluthyranas info står det stort att kunden är ansvarig för eventuella böter.
- Glöm det!
Han morrar att snart skall man ändra på P-avgiftsystem här. Det är ju ingen som betalar. Han tillägger:
- Du har inte sett dem, jag har inte sett dem så de finns inte!
Tillägg 17.03.2011: Systemet har ändrats. Bevisligen P-böterna från Kanarieöarna når t.o.m. Finland.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti
Tiedätkö lisää? Kerro! Haluatko lisätietoa? Kysy!
Vet du mer? Berätta! Vill du veta mer? Fråga!