Julfrid i Mummola på Gran Canaria

Julafton och Juldagen 2009


I Mummola Julalftonens frid var som vanligt på en vardag, fast man fick gratis julgröt och bada bastu på betalning. Där kan man kolla också Rapport i SVT Play fick jag lära mig. I Playa del Inglés var många av flanörerna lite festligt klädda. Vid dörren till Ekumeniska kyrkan var det trängsel som vanligt vid julseremonin. Och jag gav en sellsynt julgåva. Men vem är den där som klättrar på balkongräcken!
Såna här röda gubbar ser man lite överallt där canariorna själva bor, men på turistsidan är dem sällsynta. Det är ju Papá Noel eller Tomten som är på väg in med sina julklappar – det är vad man förväntar sig i alla fall. Här brukar han komma balkongvägens. Barnen får lite klappar också på Julafton men de egentliga gåvorna delas till barn och vuxna först på trettondagen.


På Julaftonen brukar man nog samlas för att äta bland släkt. Trettondagsklapparna kör man ut till släkt och vänner själv. Varken Papá Noel eller Tomten har inte så stor sysselsättninsgrad härnere. Barnfamiljerna kan få besök av honom, men inte alla.


Allt detta har Helena Martiskainen berättat för mig under massagen i Hotell Green Field där hon jobbar en hel del år. Hon var först guide på finska Aurinkomatkat men det blev som det brukar och nu har hon familj här.

Till julgröten
Min Julafton gick för det mesta för att kämpa med Más Internet som ville sig inte att funka. Signal var tydligt genom men inga browser öppnade sig. Fredrik i Arguineguin var ledig men ordnade så att den ende svensktalande i Más Movils kundtjänst, Ulf, kunde hjälpa mig. Men tyvärr, det hjälpte inte. Ingen signal. Jag får vänta tills vardagarna räknar jag med innan det ordnas, om det ordnas…



Jag höll på att få bråttom till Mummola till det lovade julgrötet och julbastu.

Grötet för huset men bastun som vanligt betalade man, men det är ju självklart att man badar bastu på Julafton om tillfälle finnes.

I Mummola hadde man julstämingen i form av finska julsånger i popkaraklär, men inget skränigt. Tv:n var på också men trots detta blandning gick det konstigt nog inte på nerverna. När jag klädde på mig efter bastun kom det en tredje ljud som var väl så bekant. Isst, det var svensk radio eller tv som var på. Vad var det? Jag klädde mer raskt på än påtänkt och när jag kom såg jag en gråhårig herreman sittandes vid en av Mummolas Mac och lyssnandes på Rapport via STV Play i nätet.

Mummolas salighet
Jag är ärligt förtjust i Mummolas konsept. Kafeteria med finska inslag som mer liknar en vardagsrum än en restaurang. Som dragplåster har man gratis mini och mac laptops till kunder för halvtimmes bruk per gång. Och bstu. Vad mera kan en finne vänta sig! Öl finns ju överallt.

Och sedan den fridfulla stämningen som råder trots tv:n och radion som malar på.


- Har ekar inte karaoke, och Matti Nykänen sjunger ej! Så preciserade Jari, kvällens andre servitör ställets principer.


Kunde inte vara mer rätt. De där två andra ställen är också väl kända bland finnarna här som gillar den stilen

Bastuaggregaten
Det enda jag egentligen varit missnöjd med är bastuaggregaten. Den är hög stålnätsrör inneslutande värmeelementen och bastutenar på. Snyggt som tusan, men dess överkant hamnar på allt för högt nivå. Man blir väl varm bara från akslarna uppåt. Det kan något hjälpas med att man kastar löyly (häller vatten) på de nedersta delen av aggregaten.


Huvudregeln i bastubygge är: bastuugnens överkant skal vara under badarnas fötter. Här är det väl dokumenterad igen. Son tur det är en nu aggregat är på gång. Det blir gaseldad och lägre än nuvarande. Förhoppningsvis tillräckligt lågt.

Man får mat också i Mummolla och det har enkelt men smakligt. Allra best gillar dock Pikku-Meeris karelska piroger enligt (mammas?) recept från Uimaharju. De är tunna och rundare än vanligt. Här bord det finnas et bil med Meeri og pirog samt Sami, men pga. vissa tekniska missöden blev det inte så. Nu är det iställer en bild av julstjärna och Jari samt Sami. Jultjärnan är ju nättare än en pirog, men däremot Jari är inte så… äsh! vi struntar i  det...


Julvadring via Inglés till San Agustín
Bussen utanför Yumbo gick som vanlig framför näsan på mig (Mummola ligger på Tirajana gatan bakom Yumbo). Så fick jag gå. Många festklädda flanörer mötte jag, fotade lite julpynt och hamnade utanför Ekumeniska kyrkans utgång mitt i  Inglés. Där fanns igen en hel del folk utanför som inte rymdes i den tyska mässan. När jag  gick bort ekade en bekant jul psalm långt ut till gatan, och en tysk kom sjungandes den mot mig. Själv kom jag inte på orden.

Både finska och svenska kyrkan har sina seremonier i samma kyrka och bakom hörnan en samlingslokal. De har också verksamhet i Las Palmas. Dessutom har svenska kyrkan sin egen kyrka i San Agustín vid Rocas Rojas. I samma komplex finns också en liten svensk skola.


Lång arbetsdag
När jag kommer till mitt hus står där i mörkret på strandpromenaden igen en bekant gestalt. En äldre man som gör sina konstiga sadnfigurer och samlar pengar för att dryga sin knappa pension. Han jobbar där praktiskt taget dagligen från 8-20 eller mer. Så idag också, klockan var 20 när jag kom. Jag mistänkte först att han var  finne, men ja fick byta till engelskan när jag tilltalade honom för första gången. Nu hade jag hört honom tala tyska. Och det visade sig att har tysk. Långa dagar har du, sa jag.

- Ja, terron timmar.

Jag tycker att jag sett dig här under flera år.

- Ja, elva, sa han.

Jag brukar aldrig ge pengar till såna här samlare, men han hade verkligen tjänat sin, tyckte jag Jag gav honom en euro som julgåva. Hälsade Gud Jul. Hän såg uppriktigt nöjd ut.

Juldagens morgon

Det börjar molnigt, men det finns hopp i horisonten  som en blek område vid horisonten. Och helt riktigt, dagen blir solig fast bakom molnridå. Jag sitter i shorts och skriver detta på förmiddagen.

Julfriskusar fanns det det innan soluppgång bara två på playan. Framstupa damen var den andra. Det blir fler folk och hennes motion avbryts flera gånger av folk som vill julhälsa.

Mitt internet front är lika bedrövlig som igår. Signal men ingen browser öppnas. Om det inte blir annorlunda kan jag knappast publicera mer innan på nästa vardag, om ens då. Anlita Anitas Internet blir dyrt i längden. Om inte Zip bageriets gratis kund w-lan funkar imorgon. Igår var den lika stum som min Más.